Studie i Abessinierväs

En liten rädd Aby kan förvandlas till ett väsande rovdjur. Simbas lilla nätta nos formas om till en skräckinjagande huggtandsbemängd krokodilkäft när han ska visa hur farlig han är. När det kommer besök till huset ska de skrämmas bort med etterfyllda dolska väsanden. Om mattes vänkrets krymper är ju bara bra ... inte så mycket konkurrens då om hennes uppmärksamhet!

Utsträckt vila

Leo i fullängd på favoritplatsen på hatthyllan. Innan han låter sig omfamnas av Morphei armar och sover den oskyldiges och samvetslöses sömn, ägnar han sig åt sin nya favoritsyssselsättning: att riva ner så många kläder som möjligt från galgarna och trampa på och slita i dem för att försäkra sig om att de blir riktigt katthårsbemängda.
Favoritfärg: svart!

En kattdröm!

Världen från en cykelkorg

Äntligen har det blivit abessiniervarmt! Denna värme är helt rätt för en liten Simba som njuter av att komma ut utan att behöva frysa!

Det är så gott att äta gräs och gona in sig i det gröna! En annan gräsälskare håller sig på behörigt avstånd!

Leo gonar in sig

Åh så gott att få krypa in i denna bärbara sovplats. Nu drömmer jag om nya nidingsdåd. Innan jag lade mig till ro rev jag ut några kastruller som föll i golvet med ett brak och sedan öppnade jag städskåpet och rev sönder papperspåsen med gamla tidningar som alla ramlade ut på golvet.
Vad bryr jag mig om att Matte ryter "Aja Dej!!" Det enda som händer är att jag blir kelad med och pussad på nosen.

Medkatter under dygnets alla timmar

Jag får inte sitta länge framför datorn innan jag puffas undan av en katt. Simba tänker att det är något bekant över datorns skrivbord... fast originalet är ju vackrare!

Gitarren får jag inte heller ha ifred. Pianots ljuva toner upptäckte Leo för länge sedan och han spelar med förkärlek någon gång mellan 3 och 4 på morgonen. Konserten är tvingande eftersom pianot inte har lock. Nu har han upptäckt gitarren också fast det är lite svårt att ta ackord med klobemängd tass.

Skrämmande besök

Konstiga lukter, dolska morranden och otäcka sprutor. Varför ska man utsättas för detta?

Vi bad inte att få komma hit till detta kala rum med främmande dofter från farliga djur! Är det Leos nidingsdåd som är skulden till att vi hamnat i fängelse? Tur att matte är med och tar bilder med sin löjliga mobiltelefon. Någon gläfser bakom väggen och från ett annat rum hörs ett lågmält dovt snaaaaarrrrl.
Denna prövningarnas dag fick dock ett slut och efter en färd i våra trånga burar i det stora plåtdjuret, som matte kallar bil, kom vi äntligen hem till våra matskålar och klösbrädor.







Nu får Leo faktiskt sluta vässa klorna på skinnsoffan så vi inte hamnar i fängelse igen!

Leos gömställe

Denna katt kommer alltid med nya påfund. Nu är det badrummet dit Leo gärna tar sig in om jag inte låser badrumsdörren från utsidan. Först ska alla skåpsdörrar öppnas och tvättkorgen vältas. Sedan lyckas han med stark tass få upp dörren till tvättmaskinen. Handtaget är ju inte som på en vanlig dörr eller något av skåpen men han har funderat ut hur han ska gå tillväga. Dessbättre lyckas han inte öppna dörren när tvättmaskinen är igång!
Men väl innne i det lilla runda metalliska utrymmet sitter han där i upphöjt lugn och funderar över livets glädjeämnen, dvs kommande bus, en och annan räka, promenad i sele, skrämma fåglar, dra ut kastruller på golvet, jaga Simba runt i lägenheten.

Aja dej Leo!

Här hjälper det inte att tejpa igen skåpsdörrar. När Leo upptäcker att han inte kan bända upp dörren, efter att ha hakat klorna i skåpsdörrens nederkant och ihärdigt dragit utåt, ger han sig på tejpändarna. Efter tålmodigt arbete får han upp en snutt av tejpen och river sedan upp det förargliga hindret som ligger mellan honom och maten.
Kanske inköp av barnlås på Ikea kan hjälpa som Leos busiga nätkompisar råkat ut för. Risken är att denna attanbening till buskatt aldrig ger upp. De små klosingarna skulle klösa på tills det blev revor i det vackra träet.
Tills vidare har maten dock flyttats till oåtkomligt skåp och på nedersta hyllan i gamla matskåpet ligger nu en hög grytlappar som katterna gärna får leka med! Och ... allt som är tillåtet mister snart sin tjusning!

Rofylld vila i katthemmet

En sån attanbening!

Det lilla skåpet ovanför arbetsbänken i köket har hittils varit bengalsäkert men nu är det slut på friden! Denna attanbening till katt (vilket härligt uttryck - kommer från min mormor som kom från Småland; det är något skurkaktigt över ordet!) lyckades till slut efter idog träning att pilla upp dörren till detta skåp. Och det är inte vilket skåp som helst: här förvaras KATTMATEN. På andra bilden syns ett litet paket mjukfoder som rivits ur skåpet för att sedan slitas i stycken. Jag provade att spärra skåpsdörren med maskeringstejp. Hah, vilket patetiskt löjligt försök att stänga ute en Bengal! Leo gick direkt på tejpen, slet bort den, satte några klor under dörren, drog utåt och snart hade han klämt in sig igen bland alla matburkar och matpåsar.

Leo läser bengalblogg

Vissa bengaler håller sig med eget badkar! Med badankor! Jo jag tackar jag! Här finns bara dusch och jag får skrikjama ordentligt för att Matte ska behaga öppna vattenkranen i köket så att jag får plaska jag också. Till nöds får jag plaska i vattenskålen och göra en liten sjö utanför att vada i.

Fram med kattgodiset!

Att det alltid ska vara så mycket krångel!
Varför häller inte Matte ut godiset på golvet med en gång?!

Snart vaknar Leo och då ska väl han också ha, den dumma skrikhalsen!

Leo och blommorna

De vackra tulpanerna fick inte stå länge.
Leo verkar inte riktigt vilja kännas vid sitt nidingsdåd!

Snöleoparden i farten

Den 18 januari i år föll snön men försvann lika snabbt. Leo som tycker om snö fick i alla fall chans att doppa tassen och nosa lite på det spännande vita.

Den lilla svansen blev en stor flaskborste med knyck. Till slut blev det dock för kallt även för en liten snökatt och han styrde kosan med bestämda steg mot ytterdörren och hägrande värme inomhus. Och kanske en lite godsak?