Att denna lilla söta Leo kan vara en sådan fullfjädrad niding är svårt att förstå. Blomkrukornas saga är all, brödburken sönderslagen, mattor kan jag glömma och nu sist ett inbrottsförsök i mitt nyss inköpta kaffepaket. Jag upptäckte plötsligt att paketet inte längre hade sin hårda vacuumförpackade form utan blivit mjukt och böljade ut. Såg då små hål i klostorlek i mitt kaffepaket ...Igår stod nykokt strömming för att svalna i vasken fylld med kallt vatten. Med nosen lyckades Leo, stående i vattnet upp till magen, att kränga av locket. Jag hann dock ingripa - fisken var ju kokhet!
Den fula ovanan att vifta runt i mina fyllda kaffekoppar och vattenglas har han inte heller övergivit: det är jättekul att skvätta runt kaffe med tassen. Leo är den första katt jag träffat som inte är det minsta rädd för vatten. Snart har jag väl honom i badkaret när jag ligger däri.
För en vecka sedan hade vi besök av en förnäm men tuff liten kattfröken, Tess. Hon är abessinier och halvsyster till Simba (de har samma mamma men Tess pappa är son till Simbas pappa så Simba är halvbror till sig själv - Simbas fars sondotter Tess har Simba som farbror och halvbror samtidigt - PUH! I raskatternas värld är det än mer komplicerat än i människornas plastfamiljer). Den lilla kattdamen som såg så vän ut morrade grovt och dovt åt sin halvbror men struntade helt i Leo, vilket för övrigt var ömsesidigt.
Dock vande sig Simba vid sin halvsysters/kusinbarns närvaro - de hade redan träffats i januari när Simba var på besök hos sin uppfödare under 5 dagar; då glömde Simba bort att han var kastrerad och fick henne att börja löpa. Simba skämde också ut sig genom att lägra sin mor!
Men visst är Tess här på bilden lik sin halvbror?
