Rofylld vila i katthemmet

En sån attanbening!

Det lilla skåpet ovanför arbetsbänken i köket har hittils varit bengalsäkert men nu är det slut på friden! Denna attanbening till katt (vilket härligt uttryck - kommer från min mormor som kom från Småland; det är något skurkaktigt över ordet!) lyckades till slut efter idog träning att pilla upp dörren till detta skåp. Och det är inte vilket skåp som helst: här förvaras KATTMATEN. På andra bilden syns ett litet paket mjukfoder som rivits ur skåpet för att sedan slitas i stycken. Jag provade att spärra skåpsdörren med maskeringstejp. Hah, vilket patetiskt löjligt försök att stänga ute en Bengal! Leo gick direkt på tejpen, slet bort den, satte några klor under dörren, drog utåt och snart hade han klämt in sig igen bland alla matburkar och matpåsar.

Leo läser bengalblogg

Vissa bengaler håller sig med eget badkar! Med badankor! Jo jag tackar jag! Här finns bara dusch och jag får skrikjama ordentligt för att Matte ska behaga öppna vattenkranen i köket så att jag får plaska jag också. Till nöds får jag plaska i vattenskålen och göra en liten sjö utanför att vada i.

Fram med kattgodiset!

Att det alltid ska vara så mycket krångel!
Varför häller inte Matte ut godiset på golvet med en gång?!

Snart vaknar Leo och då ska väl han också ha, den dumma skrikhalsen!

Leo och blommorna

De vackra tulpanerna fick inte stå länge.
Leo verkar inte riktigt vilja kännas vid sitt nidingsdåd!

Snöleoparden i farten

Den 18 januari i år föll snön men försvann lika snabbt. Leo som tycker om snö fick i alla fall chans att doppa tassen och nosa lite på det spännande vita.

Den lilla svansen blev en stor flaskborste med knyck. Till slut blev det dock för kallt även för en liten snökatt och han styrde kosan med bestämda steg mot ytterdörren och hägrande värme inomhus. Och kanske en lite godsak?